lisaelisabeth.blogg.se

 

Blev så himla förvånad när jag såg bilderna som Öystein tog ikväll för idag har jag känt mig stor som ett hus verkligen! Vid invägningen imorse kunde jag konstatera att jag närmar mig 2 kilo upp från startvikt och räknar man från den lägsta vikten jag haft under graviditeten så är det 2 kilo prick nu. Jag vet att det inte är mycket, men nu känns det som att det går fort! Vid förra veckoinvägningen hade jag ju precis varit sjuk och minskat lite i vikt, så i viktkurvan ser det ut som att jag lagt å mig ett kilo på den här veckan. Men tycker att magen ser miniliten ut, iallafall jämfört med hur jag känner mig. 

Kan även tillägga att jag slängt i mig en stoooor skål med ris och currysås precis innan bilden togs.

 

Äntligen vecka 20! På söndag är vi alltså halvvägs till bebis, hur sjukt? Tiden går såååå fort. Jag mår precis som vanligt, är så tacksam för att ha haft en så händelselös graviditet. Märker dock att jag kan halta en del, känner av något i höften på högersidan, kan det vara foglossning som tittar fram ordentligt nu?

 

Bebisen, lilla J, är enligt gravidappen 16 cm från huvud till rumpa nu, och kommer i veckan öka från ca 225 gram till runt 280. Han rör sig mest hela tiden tycker jag, det är buffar och tryck så fort jag vilar mig. Igårkväll när vi kollade på film fick även Öystein känna en spark mot handen. Det är första gången som bebis visar sig för pappan sin, sååå stora ögon på Öystein, helt underbart att se! 

 

Cravings är fortfarande potatismos, typ, känner inte samma dagliga behov, men skulle lätt äta det 7 dagar i veckan om det serverades. Försöker variera maten mycket och nu efter svullar-dagar i Trondheim så känner jag mig mest sugen på lätt mat, kycklingsallad eller en wok typ. 

 

Har även fått tid för min uppföljning hos läkare, får göra en tillväxtkontroll för J, alltså ett nytt ultraljud och en mer grundlig undersökning med en hel del provtagning om en månad exakt. Eftersom Öystein jobbar och jag ogärna åker själv (har alla nerver på utsidan och gråter så fort jag blir nervös) så ska blivande farmor få hälsa på bebisen för första gången, som en liten julklap en dag för tidigt. Längtar efter att få se mitt lilla mirakel igen. 

 

Ni får gärna skriva några rader om er, eller länka till er blogg/instagram :)