Halvvägs!!

Numera är ju appen inställd på norskt sätt att räkna en graviditet, alltså bytte vi vecka igår, vecka 21 nu och idag äntligen fick vi se det där efterlängtade på skärmen. 50% har gått. 141 av 282 dagar av graviditeten. Hjälp! 
 
Ska göra en veckouppdatering med magen ikväll eller imorgon. I och med all förvirring så kommer magbilderna väldigt tätt nu. Men vi byter alltså vecka på fredagar numera, lätt att komma ihåg för mig iallafall, haha. 
 
Jag längtar så otroligt mycket efter lilla J nu, såklart att jag gör det, men längtan är en helt annan nu än innan. Det har hela tiden varit så långt bort i tiden. 9 månader är ju en halv evighet ju. Men nu inser jag hur fort tiden faktiskt går, och förhoppningsvis kommer fortsätta att gå. Vi har december framför oss, världens bästa månad! Julmat, julmusik, julpynt, familj och massor med mys. Efter jul ska vi ta itu med babyrummet lite smått. Hans rum är ju fortfarande Öysteins musik och datarum/gästrum. Och eftersom vårat hus är av den mindre sorten så är det svårt att hitta en helt ny plats för allt som ändå ska kunna användas. Vi ska få till någon slags plan iallafall. Säng och skötbord och övrigt som ska inhandlas på IKEA ska vi få tag i (bor man i Åfjord behöver man liksom en hel dag för att åka till IKEA) och efter allt slit med det så får vi vila ut vid en pool på Gran Canaria. En chansning på fint väder, haha, men vad som helst är bättre än Norge i januari. Februari som är en kort månad, vår sista alla hjärtans dag bara vi två, båda svärföräldrarna fyller 60 år dessutom, så det blir mycket styr även då. Få så mycket som möjligt inhandlat av det som vi faktiskt behöver. Mars kommer gå åt att inhandla kläder, inredning och leksaker till J. Börja lite smått att tvätta kläder och koka nappar kanske. 
 
Måste säga att jag är något förvånad över att inget av det här skrämer mig. Inte ens förlossningen skrämmer mig. Allt känns bara så stort. Jag är så tacksam att jag får uppleva en graviditet som ar gått såhär bra hittills och förhoppningsvis kommer gå lika bra helt till slut. Det är så mäktigt att få uppleva. Svinjobbigt, men mäktigt. Det är vidrigt att se vågen öka sina siffror varje vecka, men när jag kännes hans små fötter trampa runt så är vikten en fis i rymden verkligen. Därinne ligger han, min älskade son och hör mitt hjärta slå från insidan. 
När Öystein kom in i mitt liv så tog allt en vändning som jag aldrig trodde var möjlig. Jag upplevde lycka på ett sätt jag inte gjort se jag var barn och att lämna vänner och famlj var inte ens svårt bara jag fick vara nära honom. Men det här, det är större än allt. Min älskade lilla J ♥
 
 
2015, Gravid med aprilbebis | Aprilbebis, Bf 2016, Första barnet, Gravid, Gravidblogg, Gravidtankar, Mammablogg, Vecka för vecka, Vänta barn | |
Upp