Januari 2015

Januari var egentligen ingen kul månad alls. Vi började faktiskt det nya året med att boka våran sommarsemester till Los Angeles och Las Vegas, väldigt spontanbokat men såååå nöjda så! Eller, med tanke på att vi bokade innan vi visste om vi faktiskt skulle få semester så tog det några dagar innan vi kunde slappna av helt, men bra start på en sämre månad. 
 
 
Mycket kosestunder med lilla Fenris som inte var så gammal här blev det också såklart. Under januari kretsade alla mina tankar runt att få komma hem till Linköping, så jag gjorde inte mycket alls, gick här hemma och var mest ledsen hela tiden. 
 
 
Jag blev med iPhone och då även norskt mobilnummer, stor omställning men välbehövligt. Ja ni ser, januari var en månad där inget hände. Dagen jag köpte min iPhone var dagen innan jag åkte hem. Några månader innan hade vi fått beskedet att min morfar var cancersjuk och att det inte gick att göra några ingrepp. Under hösten och vintern åkte han in och ut på sjukhus och i januari fick han komma hem för att vårdas i hemmet sista tiden. Min morfar är nog den person som betytt mest för mig under mitt liv. Och att bo 90 mil bort när man inte vet om han har en minut eller ett år kvar att leva, det är det mest smärtsamma jag har varit med om. Men jag kom hem, fick träffa morfar, se både dåliga och bra stunder. En vecka skulle jag vara hemma och den veckan är den bästa i mitt liv, även om det var svårt att se morfar så sjuk. Vi åt semlor, skrattade och grät ihop. 
 
 
Att säga hejdå och resa hem var det mest hjärtskärande. Jag var den i familjen som fick uppleva att faktiskt säga hejdå, och veta att vi kommer aldrig mer träffas. Jag reste hem en söndagkväll, två dagar senare, på mormors födelsedag somnade morfar in i min mammas famn. Jag har aldrig förlorat någon innan, så det tog väldigt hårt, inte bara att förlora min morfar, men att se min mormor förlora sin man och min mamma förlora sin pappa. Så nej, inget muntert inlägg om januari, för det finns inte mycket bra att säga. Men man måste ta sig igenom dom mörka tiderna för att ens kunna känna lycka över det ljusa. Och 2015 har ju varit fullt av ljusa stunder, man kan bara ta sig upp när man börjar på botten. 
 
 
2015, Årsresumé | 2015 | |
Upp